Naturorienterade ämnen

Planering NO - fysik ljud och ljus ht-18

Vi startar höstterminen med att arbeta med fysik i NO. Efter en sommar då väder och klimat varit stora samtalsämnen, inleder vi med ett par lektioner kring meteorologi. Sedan fortsätter vi med ljud och ljus fram till vecka 43. 

Centralt innehåll enligt lgr 11 

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser. 

Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.  

Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.  

Begrepp: 

Väder  

Klimat 

Högtryck 

Lågtryck 

Väderprognos 

Vindhastighet 

Vindstyrka 

Dimma 

Hagel 

Storm 

Ljudkälla 

Vibrationer 

Ljudvåg 

Förtätning 

förtunning 

Eko 

Frekvens 

Oscilloskop 

Resonans 

Ytteröra 

Mellanöra 

Inneröra 

Trumhinna 

Hörselnerv 

hörselben 

Ultraljud 

Infraljud 

Ljudnivå 

Hög/låg/stark/svag ton 

Buller 

Ljuskälla 

Ljusenergi 

Ljusets utbredning 

Ljusstyrka 

Reflektion 

Reflektionslagen 

Infallsvinkel 

Reflektionsvinkel 

Konkav/konvex spegel 

Brännpunkt 

Ljusets brytning 

Totalreflektion 

linser 

Konkav/konvex lins 

Hornhinna 

Pupill 

Näthinna 

Synnerv 

Närsynthet 

Översynthet 

prisma 

färgspektrum 

färger 

absorbera 

komplementfärg 

pixlar 

polariserat ljus 

laserljus 

Mål: 

Känna till vad som orsakar olika väderfenomen. 

Kunna skilja på klimat och väder. 

Kunna ge exempel på olika ljudkällor. 

Känna till att ljud är vibrationer. 

Kan beskriva ljudvågor som förtätningar och förtunningar av luften. 

Känner till ljudets hastighet i luft och vet att ljud har olika hastighet i olika material. 

Veta vad som orsakar eko. 

Kunna beskriva skillnaden mellan mörka och ljusa toner. 

Kunna förklara och ge exempel på resonans. 

Känna till hur örat fungerar. 

Kunna förklara skillnaden mellan hörbart ljud och infraljud och ultraljud. 

Kunna beskriva skillnaden mellan stark och svag ton.  

Kunna ge exempel på hörselskador och hur dessa kan undvikas. 

Kunna förklara vad buller är och diskutera vad som kan göras för att minska buller. 

Kunna ge exempel på ljuskällor 

Känna till ljusets hastighet i luft. 

Känna till att ljus breder ut sig i räta linjer. 

Veta vad som menas med ljusstyrka 

Veta att ljus kan reflekteras. 

Känner till refektionslagen. 

Kunna förklara hur speglar fungerar. 

Känner till att ljuset bryts när det går från ett genomskinligt ämne till ett annat. 

Känner till totalreflektion. 

Kunna förklara hur fiberoptik utnyttjar totalreflektion. 

Kunna beskriva hur ljuset bryts i olika linser. 

Känner till hur vårt öga fungerar. 

Kunna ge exempel på olika synfel. 

Känna till att vitt ljus kan delas upp i ett spektrum av färger. 

Känner till hur vi kan uppfatta olika färger. 

Kunna förklara vad som skiljer polariserat ljus från vanligt ljus. 

Kunna beskriva vad laserljus är. 

 

Bedömning: 

Kontinuerligt under lektioner 

Läxförhör 

2 st delprov, vecka 38 och 42.  

Dokumentationer av undersökningar. Görs i Onenote. 

 

Dina kunskaper kommer att bedömas enligt följande. 

Hur väl du 

Samtalar och diskuterar frågor som rör meterologi, ljud och ljus. 

Genomför undersökningar utifrån givna planeringar och hur väl du formulerar egna frågeställningar och planeringar 

Kan dra slutsatser utifrån resultat 

Kan resonera kring resultatens rimlighet utifrån felkällor 

Dokumenterar undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 

Kan visa dina kunskaper genom beskriva, förklara och visa på samband genom att använda fysikens begrepp, modeller och teorier. 

Kan föra resonemang om företeelser i vardagslivet och i samhället som kopplas ihop med meterologi, ljud och ljus 

Kan beskriva, förklara och visa på samband kring naturvetenskapliga upptäckter och hur de påverkar människors levnadsvillkor. 

 

Undervisning: 

Elevaktiva genomgångar 

Läsa texter – enskilt och i grupp 

Instuderingsfrågor 

Diskussioner i grupp 

Filmer 

Laborationer utifrån givna instruktioner 

Formulering och planering av egna undersökningar 

 

 

 

 

 

 

 

Planering NO - biologi människokroppen vt-18

 

Från vecka 11 och resten av terminen kommer vi att arbeta med människokroppen på no-lektionerna. Vi kommer att arbeta med olika organ och organsystem och hur de samverkar. Vi avslutar med ett arbete om olika sjukdomar där vi kommer söka och granska information och göra muntliga presentationer som är anpassade efter målgruppen; ungdomar i 15-årsåldern, det vill säga klasskamrater. Vi kommer också att diskutera aktuella samhällsfrågor så som vaccination och överanvändning av antibiotika.

 

Centralt innehåll (enligt Lgr11):

Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.

Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

 

Begrepp:

Vävnad

Organ

Matspjälkning

Näringsämnen

Kolhydrat

Fett

Protein

Vitamin

Mineral

Enzym

Saliv

Magsaft

Bukspott

Galla

Matstrupe

Magsäck

Tolvfingertarm

Tunntarm

Tjocktarm

Blindtarm

Ändtarm

Andningssystemet

Munhåla

Bihålor

Svalg

Struphuvud

Luftstrupe

Bronker

Lungblåsor/alveoler

Flimmerhår

Mellangärde/ diafragma

Blodomloppet

Blodkroppar

Röda blodkroppar

Vita blodkroppar

Blodplättar

Blodplasma

Hjärta

Förmak

Kammare

Kranskärl

Artär

Ven

Kapillär

Blodgrupp

Blodtryck

Puls

Utsöndringssystemet

Lever

Njurar

Urinledare

Urinblåsa

Försvarssystemet

Immunförsvar

Inflammation

Infektion

Vaccination

Antibiotika

Resistenta bakterier

Allergi

 

Mål:

Veta att kroppen består av organ som samarbetar i olika organsystem.

Veta att organen är uppbyggda av olika sorters vävnad.

Kunna reda redogöra för människans matspjälkning genom att berätta om de olika delarna och deras funktion.

Veta att enzymer sönderdelar födan i olika delar av matspjälkningen.

Kunna beskriva hur människan andas och vad som sker i lungorna.

Känna till hjärtats uppgift.

Känna till vad blodet består av.

Kunna beskriva människans blodomlopp.

Kunna beskriva och förklara skillnader mellan artär, ven och kapillär.

Känna till olika blodgrupper.

I korthet kunna beskriva njurarnas funktion.

Kunna förklara hur människan försvarar sig mot olika sjukdomar.

Kunna förklara skillnaden mellan inflammation och infektion.

Kunna diskutera frågor om vaccination.

Kunna diskutera frågor om antibiotika och resistenta bakterier.

Kunna ge exempel på olika sjukdomar som drabbar människan, vad som händer i kroppen då en blir sjuk och hur dessa sjukdomar kan botas och/ eller lindras.

 

Undervisning:

Texter, s. 146-181 i Biologi direkt.

Filmer, bl a på studi.se

Genomgångar

Diskussioner i grupper och helklass

Systematiska undersökningar

Fördjupningsuppgift om sjukdomar

Instuderingsfrågor

 

Bedömning:

Arbete och dokumentation i praktiska undersökningar

Skriftliga läxförhör om de olika organsystemen

Muntlig presentation (powerpoint, film eller annat alternativ) av sjukdom. Presenteras under vecka 21.

Planering biologi – sex och samlevnad vt-18

 

Under vecka 4-10 kommer vi att arbeta med sex och samlevnad på no-lektionerna. Slutet av vecka 6 startar vi tema kärlek i arbetslaget. Det temat kommer att resultera i en show torsdag vecka 7.

 

Centralt innehåll (Lgr 11)

· Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

 

Begrepp: 

Sexualitet

Biologiskt kön

Socialt kön

Homosexuell

Heterosexuell

Bisexuell

Transsexuell

HBTQ

Sexuella handlingar

Samlag

Petting

Onani

Könssjukdomar

Klamydia

Herpes

Gonorré

HIV

Preventivmedel

Kondom

P-piller

Spiral

Dagen efter-piller

Könsorgan

Äggstock

Äggledare

Livmoder

Livmoderhals

Slida

Slidkrans

Klitoris

Inre blygdläppar/könsläppar

Yttre blygdläppar/könsläppar

Penis

Förhud

Testikel

Bitestikel

Pung

Prostata

Sädesledare

Urinrör

Menstruationscykel

Ägglossning

Hormoner

Östrogen

Testosteron

Graviditet

Foster

Moderkaka

Navelsträng

Abort

Sexuella trakasserier

 

Mål:

· Känna till och kunna använda begreppen biologiskt och socialt kön i samtal kring sexualitet.

· Veta vad homo-, hetero-, bi- och transsexuell betyder.

· Veta att det finns olika typer av sexuella handlingar.

· Känna till sina rättigheter och skyldigheter i sexuella situationer.

· Känna till några olika sexuellt överförbara sjukdomar och hur en kan skydda sig mot dem.

· Kunna ge exempel på preventivmedel och förklara hur de fungerar.

· Kunna namnge könsorganens delar och förklara deras funktion.

· Känna till menstruationscykeln

· Kunna förklara hur befruktning sker och kortfattat vad som sker under en graviditet.

· Kunna diskutera och ta ställning i frågor som rör till exempel sexuella trakasserier och abort.

 

Bedömning: 

 

Bedömning sker fortlöpande under lektioner, till exempel i diskussioner, och vecka 10 är det ett skriftligt prov.

 

Det som bedöms är

- Hur väl du kan motivera dina ställningstaganden och värderingar i diskussioner

- Hur väl du kan föra resonemang om sexualitet

- Hur väl du kan förklara samband om människokroppens byggnad och funktion

- Hur väl du kan ge exempel, förklara och visa på samband mellan naturvetenskapliga upptäckter (tex preventivmedel) och människors levnadsvillkor.

 

Undervisning:

- Genomgångar

- Filmer

- Texter

- Instuderingsfrågor

- Diskussioner

- Värderingsövningar

- Praktiskt undersöka kondomer

Planering kemi åk 8 HT-17 & VT-18

Efter höstlovet kommer vi att arbeta med organisk kemi, kolets kemi. Vi kommer att arbeta med olika former av rent kol, kolets kretslopp och sedan gå in på olika kolföreningar. Avslutningsvis går vi in på livsmedelskemi för att sedan knyta ihop det med biologi och människokroppen som vi arbetar med i vår.

Centralt innehåll (enligt Lgr 11):

· Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

· Kemiska processer vid framställning av plast och papper.

· Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

· Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

· Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.

· Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

 

Begrepp kolets kemi:

Organisk kemi

Grafit

Diamant

Fulleren

Grafen

Amorft kol

Stenkol

Träkol

Aktivt kol

Kolväte

Metanserien

Summaformel

Strukturformel

Molekylmodell

Enkelbindning

Dubbelbindning

Trippelbindning

Mättat kolväte

Omättat kolväte

Polymer

Plast

Papper

Fossilt bränsle

Biobränsle

Fraktionerad destillation

Krackning

Alkohol

OH-grupp

Organisk syra

Karboxylgrupp

Ester

Fotosyntes

Cellandning

 

Begrepp inom livsmedelskemi:

Näringsämne

Kolhydrat

Enkla sockerarter

Glukos

Fruktos

Sammansatta sockerarter

Sackaros

Laktos

Stärkelse

Cellulosa

Diabetes

Sötningsmedel

Fett

Vegetabiliskt fett

Animaliskt fett

Mättade fetter

Omättade fetter

Fleromättade fetter

Protein

Hormon

Enzym

Aminosyra

Vitamin

Mineralämne

Spårämne

 

Mål kolets kemi:

· Kunna förklara varför organisk kemi kallas kolföreningarnas kemi

· Kunna redogöra för kolets olika former, deras egenskaper och vad de kan användas till.

· Kunna förklara varför det finns så många olika kolföreningar.

· Redogöra för vad som är gemensamt för alla kolväten.

· Redogöra för några vanliga kolväten, deras uppbyggnad och vad de används till.

· Kunna använda summaformel, strukturformel och molekylmodell för att beskriva kolvätens uppbyggnad.

· Beskriva hur polymerer är uppbyggda.

· Kunna redogöra för vilka bränslen som är fossila bränslen och hur de har bildats.

· Förklara skillnaden mellan fossila bränslen och biobränslen.

· Veta vilka produkter man kan framställa ur olja.

· Förklara hur en fraktionerad destillation går till.

· Förklara varför förbränningen av fossila bränslen bör minska.

· Kunna redogöra för några alkoholers egenskaper.

· Känna igen en alkoholmolekyl.

· Känna till några alkoholernas användningsområden.

· Kunna ge exempel på några organiska syror.

· Kunna beskriva vad som kännetecknar en organisk syra.

· Kunna beskriva vad en ester är och redogöra för några användningsområden av estrar.

 

Mål livsmedelskemi:

· Kunna redogöra för vilka näringsämnen vi behöver.

· Beskriva vad som sker vid fotosyntesen och cellandningen.

· Kunna förklara sambandet mellan fotosyntes och cellandning.

· Kunna redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till.

· Kunna redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda.

· Kunna ge exempel på enkla och sammansatta kolhydrater.

· Kunna ge exempel på sötningsmedel och dess effekter.

· Kunna förklara skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater.

· Kunna redogöra för vilken funktion fett har i kroppen.

· Kunna beskriva hur ett fett är uppbyggt.

· Kunna förklara skillnaden mellan mättat, omättat och fleromättat fett.

· Kunna redogöra för vilka funktioner proteiner har i kroppen.

· Kunna förklara hur ett protein är uppbyggt.

· Kunna redogöra för vilka födoämnen som innehåller protein.

· Kunna redogöra för några vitaminer, i vilka livsmedel de finns och vad de används till.

· Kunna redogöra för några mineralämnen och vilken funktion de har i kroppen.

 

Bedömning:

Kontinuerligt under lektioner.

Delprov (v. 48 och januari)

Läxförhör

Praktiskt arbete vid laborationer.

Dokumentation vid undersökningar.

 

Dina kunskaper kommer att bedömas enligt följande:

· Hur väl du motiverar ställningstaganden i diskussioner om energi, miljö, hälsa och samhälle.

· Hur väl du kan anpassa texter och andra framställningar till syfte och målgrupp.

· Hur väl du kan följa en given planering och formulera egna planeringar som går att arbeta systematiskt utifrån.

· Hur väl du kan använda utrustningen i laborationer.

· Hur väl du kan resonera om resultatens trovärdighet vid laborationer.

· Hur väl du kan koppla resultat och slutsatser vid laborationer till kemiska modeller och teorier.

· Hur väl du kan dokumentera dina undersökningar

· Hur väl du kan beskriva, förklara, visa på samband och generalisera kring materiens uppbyggnad, oförstarbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang.

· Hur väl du kan använda kemins begrepp, modeller och teorier.

· Hur väl du kan resonera om människans användning av energi och naturresurser och koppla det till hållbar utveckling.

 

Undervisning:

· Elevaktiva genomgångar

· Laborationer – efter instruktion och efter egna planeringar

· Bygga och rita modeller av molekyler

· Läsa texter – enskilt och gemensamt

· Filmer (studi.se)

 

Planering fysik åk 8 v. 33-42

Kraft, tryck, rörelse och energi

Vi börjar höstterminen med fysik, som kommer att mynna ut i ett ämnesövergripande tema om val och partier där energifrågan kommer att vara central. Därför arbetar vi med kraft, rörelse och energi för att förstå och kunna ta ställning i frågor om energiförsörjning i samhället.

Centralt innehåll enligt lgr 11

· Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.

· Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

· Partikelmodell för att beskriva och förklara tryck.

· Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.

· Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.

· Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

· Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

· Samband mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

· Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

· Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

 

Begrepp:

o Kraft

o Motkraft

o Tyngdkraft

o Gravitation

o Dragningskraft

o Massa

o Tyngd

o Vikt

o Tyngdpunkt

o Tryck

o Lufttryck

o Vattentryck

o Lyftkraft

o Komprimerade gaser

o Hastighet

o Fart

o Acceleration

o Friktion

o Tröghet

o Fritt fall

o Gränshastighet

o Kaströrelse

o Energiprincipen

o Energiformer

o Solenergi

o Kemisk energi

o Rörelseenergi

o Lägesenergi

o Elektrisk energi

o Ljudenergi

o Ljusenergi

o Elastisk energi

o Värmeenergi

o Växthuseffekt

o Arbete

o Effekt

o Mekanikens gyllene regel

o Hävstång

o Energikvalitet

o Energikällor

o Fossila bränslen

o Kärnkraft

o Global uppvärmning

o Förnybara energikällor

o Biobränslen

o Det lutande planet

Mål:

· Veta vad som menas med tyngdkraft

· Veta vad som menas med en kraft och i vilken enhet man mäter den i

· Veta vad som menas med en motkraft

· Känna till begreppen tyngdpunkt och stödyta

· Förstå vad som menas med tryck

· Veta vad lufttryck och vattentryck är

· Känna till Arkimedes princip

· Veta vad som menas med hastighet

· Kunna räkna ut medelhastigheten

· Känna till begreppet acceleration

· Veta vad friktion är

· Kunna ge exempel på när friktion påverkar en kropps rörelse

· Känna till begreppet tröghet

· Veta vad som kännetecknar ett fritt fall

· Känna till begreppet tyngdacceleration

· Känna till begreppet gränshastighet och vad det beror på

· Kunna beskriva en kaströrelse

· Känna till energiprincipen

· Känna till olika sorters energi

· Veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

· Kunna förklara vad man menar med arbete i fysiken

· Kunna förklara vad effekt är

· Veta i vilka enheter man mäter arbete, energi och effekt.

· Känna till mekanikens gyllene regel

· Veta vad som menas med energikvalitet

· Känna till varifrån vi får vår energi

· Veta vad som menas med fossila bränslen

· Veta vad som menas med förnybara energikällor

· Kunna argumentera och ta ställning i frågor som rör energiförsörjning

 

Bedömning:

Dina kunskaper kommer att bedömas enligt följande.

Hur väl du

· Samtalar och diskuterar frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

· Formulerar ställningstaganden med motiveringar och konsekvenser

· Söker och använder olika källor och resonerar om källornas trovärdighet.

· Använder information för att skapa texter och andra framställningar

· Genomför undersökningar utifrån givna planeringar och hur väl du formulerar egna frågeställningar och planeringar

· Kan dra slutsatser utifrån resultat

· Kan resonera kring resultatens rimlighet utifrån felkällor

· Dokumenterar undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

· Kan visa dina kunskaper genom beskriva, förklara och visa på samband genom att använda fysikens begrepp, modeller och teorier.

· Kan föra resonemang om företeelser i vardagslivet och i samhället som kopplas ihop med krafter, rörelser och hävarmar.

· Använda partikelmodellen för att beskriva tryck

· Kan resonera om hur människa och teknik påverkar miljö och hur väl du beskriver åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.

· Kan beskriva, förklara och visa på samband kring naturvetenskapliga upptäckter och hur de påverkar människors levnadsvillkor.

 

Undervisning:

· Elevaktiva genomgångar

· Läsa texter – enskilt och i grupp

· Instuderingsfrågor

· Gruppuppgifter

· Filmer

· Laborationer utifrån givna instruktioner

Planering biologi – samspel

Från vecka 18 och resten av terminen kommer vi att arbeta med biologi, och mer specifikt samspelet i naturen, på NO-lektionerna.

 

Centralt innehåll enligt Lgr11

o Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia.

o Fotosyntes och förbränning.

o Biologisk mångfald

o Lokala ekosystem.

o Samband mellan populationer och tillgängliga resurser.

o Fältstudier och experiment.

o Dokumentation av undersökningar

o Samhällsfrågor som rör ekologi

o Källkritik

 

Begrepp:

Fotosyntes

Cellandning

Förbränning

Cell

Koldioxid

Syre

Socker

Cellulosa

Solenergi

Kemisk energi

Producent

Konsument

Näringskedja

Näringsväv

Näringspyramid

Nedbrytare

Parasit

Ekologi

Rovdjur

Bytesdjur

Kretslopp

Värdväxt

Värddjur

Kamouflage

Mimikry

Konkurrens

Revir

Flock

Symbios

 

Mål:

* Kunna redogöra för fotosyntesen

* Kunna redogöra för cellandningen

* Förstå skillnaden mellan producent och konsument

* Ge exempel på producenter och konsumenter

* Beskriva och kunna ge exempel på näringskedja, näringsväv och näringspyramid.

* Kunna redogöra för samspelet mellan producent, konsument och nedbrytare.

* Kunna ge exempel på hur parasiter får tag i föda

* Kunna ge exempel på hur organismer försöker undvika att bli uppätna

* Förklara varför det finns konkurrens i naturen.

* Kunna ge exempel på hur samarbete mellan organismer kan löna sig.

* Kunna ge några exempel på samarbeten och konkurrens i naturen.

 

Undervisning:

Genomgångar

Film

Läsa texter

Instuderingsfrågor

Laborationer/fältstudier

 

Bedömning:

* Hur väl du kan diskutera och samtala om frågor som rör biologi.

* Hur väl du kan söka och använda naturvetenskaplig information i texter och andra framställningar

* Hur väl du genomför och dokumenterar laborationer och fältstudier

* Hur väl du beskriver, förklarar och ser samband mellan biologins begrepp, modeller och teorier.

 

Bedömningen kommer att ske:

* Kontinuerligt på lektioner

* Genom labrapporter och annan dokumentation som skrivs i One Note

* Genom läxförhör

 

Planering fysik – elektricitet och magnetism ( v 7 - 14)

 

Under vecka 7 till vecka 14 kommer vi att arbeta med elektricitet och magnetism, men med ett avbrott för tema hälsa vecka 13.

 

Centralt innehåll enligt Lgr11

o Sambandet mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang

o Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig utrustning

o Systematiska undersökningar

o Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter

o Dokumentation av undersökningar

o Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och i samhällsdiskussioner med koppling till fysik

 

Begrepp:

Elektrisk laddning

Elektron

Proton

Atomkärna

Statisk elektricitet

Åska

Blixt

Åskledare

Elektrisk ledare

Isolator

Elektrisk ström

sluten krets

Strömstyrka

Spänning

Resistans

Pluspol

Minuspol

Seriekoppling

Parallellkoppling

Motstånd

Amperemeter

Voltmeter

Strömbrytare

Kortslutning

Kopplingsschema

Elektrisk effekt

Magnetism

Nord pol

Syd pol

Magnetfält

Tillfällig magnet

Permanentmagnet

Spole

Järnkärna

Attrahera

Repellera

Elektromagneter

Induktion

Generator

Transformator

 

Mål:

* Kunna beskriva och förklara statisk elektricitet

* Kunna förklara hur åska uppstår

* Känna till hur vi skyddar oss mot åska

* Veta vad elektrisk ström är

* Veta vad elektrisk spänning är

* Känna till enheter för spänning och strömstyrka

* Veta vad som menas med elektrisk ledare och isolator, samt kunna ge exempel

* Känna till vad som menas med resistans

* Kunna skilja på serie- och parallellkoppling

* Kunna tolka och rita kopplingsscheman

* Känna till hur två magneter påverkar varandra

* Kunna skilja på tillfälliga och permanenta magneter

* Känna till hur el kan skapa magnetism

* Känna till hur magnetism kan skapa el

* Kunna beskriva och förklara elektrisk effekt och energi

* Kunna förklara hur en generator och transformator fungerar

 

Undervisning:

Genomgångar

Film

Läsa texter

Instuderingsfrågor

Laborationer

 

Bedömning:

Kontinuerligt på lektioner

Labrapporter och dokumentationer som skrivs i One Note

Skriftligt och laborativt prov vecka 12 och 14

 

 

 

 

Planering fysik – astronomi vt 17

 

Under vecka 2-6 arbetar vi med fysik – astronomi. Vi börjar med att titta på jorden och hur vi mäter tid. Sedan rör vi oss ut i vårt solsystem och slutligen ut i vår galax och ännu längre ut. Vi arbetar med stjärnor, big bang och funderar på vilka upptäckter som som haft betydelse för människans levnadsvillkor.

 

Centralt innehåll utifrån Lgr 11

* Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst jämfört med andra beskrivningar.

* Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.

* Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser och avstånd mellan dessa

 

Begrepp:

Astronomi

Dygn

Månad

År

Årstider

Stjärna

Planet

Satellit

Jorden

Månen

Tidvatten

Solförmörkelse

Månförmörkelse

Solen

Asteroid

Meteorit

Meteor

Komet

Himlakroppar

Ljusår

Vintergatan

Galax

Nebulosa

Fusion

Röd jätte

Vit dvärg

Supernova

Svart hål

Big Bang

Mörk materia

 

 

 

 

 

Mål:

* Känna till olika sätt att mäta tid

* Veta hur år, månad och dag beror på jordens och månens rörelser

* Kunna förklara hur månens olika faser uppstår

* Kunna förklara hur det blir olika årstider

* Veta vad som menas med en stjärna, planet och satellit

* Känna till några egenskaper hos månen

* Känna till tidvatten

* Kunna förklara solförmörkelse och månförmörkelse

* Känna till hur världsbilden förändrades under 1500- och 1600-talet

* Känna till vad en stjärna är

* Känna till planeterna i vårt solsystem

* Veta vad en meteorit, ett stjärnfall och vad en komet är

* Veta vad en stjärnbild är

* Känna till att det finns olika sorters stjärnor

* Känna till enheten ljusår

* Veta vad en galax är

* Känna till hur en stjärna skapas och hur den dör

* Känna till Big Bang

* Veta något om universums utveckling

* Förstå skillnaden mellan astronomi och astrologi

 

Undervisning:

Genomgångar

Läsning av texter

Instuderingsfrågor

Film

Laborationer

Diskussioner i mindre grupp och helklass

 

Utvärdering:

Fortlöpande under lektionstid

Laborationer

Gruppdiskussioner

Skriftligt prov vecka 6.

Pedagogisk planering NO ht16 – biologi

 

Vi börjar höstterminen med ett kort biologiavsnitt där vi arbetar med liv och sortering och organisering av levande organismer. Vi utnyttjar det gröna i vår närmiljö och lär oss använda mikroskop och stereolupp.

 

Förmågor som vi arbetar med att utveckla:

Använda kunskap i biologi för att kommunicera, granska information och ta ställning

Systematiska undersökningar i biologi

Använda biologins begrepp och modeller för att beskriva samband i naturen

 

Centralt innehåll

Lokala ekosystem

Fältstudier och experiment; planering, utförande och utvärdering

Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling

 

Mål

Känna till några olika arter i närområdet

Känna till hur träd är uppbyggda

Kunna sortera och gruppera arter efter släktskap

Känna till kännetecken för liv

Känna till att cellen är den minsta beståndsdelen av liv

Känna till att det finns växtceller, djurceller, svampceller och bakterier.

Kunna föra resonemang om vad som är levande och icke-levande

Kunna använda stereolupp och mikroskop

 

Begrepp:

Biologi

Liv

Art

Familj

Släkte

Ekosystem

Evolution

Naturligt urval

Cell

Lövskog

Barrskog

Blandskog

 

 

Undervisning

Fältstudier i närområdet

Laborationer

Genomgångar

Filmer

Diskussioner i mindre grupper och i helklass

 

Bedömning

Fortlöpande i den vanliga undervisningen

Dokumentation av laboration och fältstudie

Test

 

/Thomas och Anna-Vera

 

Gammalt från VT16

Pedagogisk planering i

länk till youtube klipp om ämnenas egenskaper och atomer

https://www.youtube.com/watch?v=dLikWrNxM6M&list=PLBTWMzZcfX9bGE72i1IPawLGVlmzj5lrg&index=3

Eva-Karin Viklund

Kemi 1 Förr och nu

Kemi 2 Atomer

kemi 3 Ämnenas egenskaper

titta på minst ett film klipp. - läxa till v8

Kemi, ämnena runt omkring oss.

Åk 6 VT 16   (v2- v7)

Var du än är och vad du än gör så kommer du i kontakt med kemiska ämnen av olika slag.

Vad är en atom? grundämne? Använder du kemikalier i hemmet? Hur vet vi om de är farliga? Hur jobbar en kemist?

Syfte och innehåll

Genom undervisningen kommer du få möjligheten att utveckla din förmåga att:

Använda kunskaper i kemi för att granska information och diskutera frågor som rör hälsa, miljö och samhälle.

Genomföra, planera och dokumentera enkla laborationer.

Använda, beskriva och förklara begrepp som vi använder inom kemin.

Undervisningen:

Vad ska vi kunna? Vad ska vi jobba med?

Ämnenas uppbyggnad, atommodellen, molekyler, några vanliga grundämnena och dess beteckningar.

Känna till vanliga kemikalier vi använder i hemmet och samhället.

Kunna farosymbolerna.

Kunna hur man kan ta reda på ämnes olika egenskaper.

Kunna ämnens olika aggregationstillstånd.

Utföra enkla laborationer och skriva laborationsrapporter.

Så här arbetar vi:

Lärargenomgångar där du aktivt följer med och antecknar i din No-skrivbok.

Diskussioner i helklass och i smågrupper.

Demonstrationer och små laborationer/försök och lab.rapportskriving

Göra en ”Grej of the day”i grupp kring metaller.

Jobba med kemibegrepp

Se korta fakta filmer.

Till din hjälp har du:

Din lärare och kompisarna i klassen

Anteckningar i No-skrivboken och NO boken

Filmer på SLI

 

 

Underlag för bedömning:

Deltagandet i diskussioner i helklass och i smågrupper på lektionerna

Utförandet av olika försök och laborationsrapporter

Läxförhör

Miljöuppgift som görs på lektions tid.

Grej och the day

 

Begrepp:

Atom, proton, neutron och elektron

Molekyl

Grundämne

Kemiska beteckningar

Kemiska föreningar

Farosymboler

Hypotes

Aggregationstillstånd

Fast

Flytande

Gasform

Kokpunkt

Smältpunkt

Kondensera

 

Biologi år 6

tips på nätsidor

http://www.umo.se/Kroppen/Puberteten/Vad-hander-i-killens-kropp-i-pubert...

http://kpwebben.se/kropp-och-knopp28-saker-som-hander-i-puberteten/

 Liiteratur tips

"Världens viktigaste bok"

Biologi - evolution och pubertet årskurs 6 HT15

Under vecka 42-48 (49) arbetar vi med biologi. Vi börjar med livets utveckling och går sedan in på olika arters anpassningar. Sedan knyter vi ihop det med människans utveckling, pubertet, sex och samlevnad.

Centralt innehåll:

Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.

Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

 

Mål:

känna till hur livet på jorden har utvecklats

förstå att livet utvecklas hela tiden, även idag och imorgon

känna till att människan ingår i livetsutveckling

kunna ge exempel på hur man kan sortera djur

känna till vem Charles Darwin var

kunna ge exempel på hur växter och djur är anpassade till sina miljöer

känna till hur barn blir till

kunna ge exempel på hur kroppen förändras under puberteten
 

Begrepp:

evolution

naturligt urval

anpassning

ryggradsdjur

ryggradslösa djur

fossil

urdjur

fotosyntes

cyanobakterier

biologisk mångfald

kamouflage

pubertet

livmoder

äggstock

äggledare

slida

klitoris

yttre blygdläppar

inre blygdläppar

mens

penis

pung

sädesblåsa

spermie

sädesvätska

testikel

svällkropp

ollon

målbrott

samlag

provrörsbefruktning

graviditet

foster

 

Undervisning:

Filmer

Genomgångar

Läsa och granska texter

Träna på att skriva texter anpassade till mottagaren

Gruppdiskussioner

Värderingsövningar

Undersökning av likheter och skillnader mellan olika arter

 

Utvärdering:

Djuraffisch som ska ha följande information:

-korta fakta om djuret (storlek, föda, utseende, var det lever etc)

-hur djurarten har utvecklats, vilka andra arter som den är besläktad med

-vilka egenskaper och anpassningar har djuret och varför.

-vilka egenskaper skulle djuret kunna utveckla i framtiden och varför.

 

Pubertet  Skriftligt test omfattande:

organ/könsdelar

Begrepp

pubertetsutveckling

 

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.

I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.

Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.

I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.

I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen.

Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Fysik år 6

Här kommer underlaget till provet nästa vecka:

Kim och kusinerna i lekparken

Det är lördag. Idag ska Kim ta med sig sina två småkusiner till parken och leka. Det är en bit att gå till parken och småkusinerna släpar sina fötter och tycker att det är långt att gå.

Men kan ni accelerera lite! säger Kim, som tycker att de går lite långsamt.

Småkusinerna förstår inte vad Kim säger.

1. Använd dina kunskaper i fysik för att förklara vad Kim menar.

En av kusinerna har med sig en dockvagn. Sista biten till parken är en lång rak nerförsbacke. Kusinen släpper vagnen och låter den rulla. Kusinen tittar på dockvagnen och förundras över hastigheten när den rullar ner för backen.

2.  Använd dina kunskaper i fysik för att beskriva vad som händer med vagnens hastighet från att den börjar rulla till att den stannar när backen planar ut.

Vagnen rullar ju snabbare än en moped! utbrister kusinen.

Nej, inte så snabbt, säger Kim. En moped kan köra 30 km/h, det är samma sak som över 8 meter per sekund.

3. Hur skulle Kim och kusinerna kunna ta reda på hur snabbt dockvagnen rullar? Använd dina kunskaper för att beskriva och planera hur de skulle kunna genomföra ett sådant försök. Skriv vilket material de behöver och hur de ska gå tillväga.

När de kommit fram till lekparken parkerar de dockvagnen vid ett träd. Då får de syn på en snurra. En sådan som man kan ligga flera stycken på samtidigt. Kusinerna ligger på snurran med huvudet inåt och Kim gör fart.

Snabbare! säger kusinerna i kör.

Sätt er upp istället! säger Kim.

Kusinerna sätter sig upp och känner att det går snabbare.

4. Använd dina kunskaper för att förklara varför det känns som om det går snabbare om man sitter än om man ligger med huvudet inåt på snurran.

Efter att ha snurrat en stund är det dags att göra något annat. Kusinerna vill åka rutschkana. De klättrar upp  en klätterställning och åker ner. En av kusinerna upptäcker att hen åker mycket långsammare än den andra.

Det är för att du har galonbyxor på dig och jag har jeans, säger den ena kusinen till den andra.

5. Varför går det snabbare att åka i rutschkanan med jeans än med galon? Ge något förslag på vad kusinerna skulle kunna ha för underlag om de vill åka ännu snabbare.

I parken finns det också en gungbräda.

Gunga med oss, Kim! ber kusinerna.

6. Hur ska Kim och kusinerna sitta på gungbrädan för att det ska bli så bra jämvikt som möjligt? Rita och ge några olika förslag.

Kusinerna är törstiga och dricker ur sina PET-flaskor. De klättrar upp i klätterställningen och ber sedan Kim ta deras flaskor. De släpper flaskorna från samma höjd samtidigt.Den ena flaskan är halvfull och den andra är tom.

Va?! utbrister båda kusinerna förvånat när de ser vad som händer med flaskorna.

7. Vad tror du att kusinerna har upptäckt? Använd dina kunskaper i fysik för att förklara.

Nu är det dags att gunga. Kusinerna vill gunga tvilling med varandra och sedan vill en av dem gunga tvilling med Kim.

8. Använd dina kunskaper i fysik för att reda ut om de kan gunga tvilling eller ej.

Innan det är dags att gå hem vill kusinerna prova cykelkarusellen. De sätter sig mittemot varandra och börjar trampa.

Vill du ha ett tuggummi? säger den ena och försöker kasta ett tuggummipaket till den andra, men missar.

Nästa varv plockar kusinen upp paketet och ska kasta tillbaka det, men missar också.

9. Förklara varför de båda kusinerna missar när de kastar till varandra? I vanliga fall är de bra på att kasta boll och ta lyra.

När Kim och kusinerna ska gå hem från parken, tycker Kim att de ska köra en springtävling.

De blir orättvist, säger den ena kusinen. Jag är bara bra på att springa långt.

De blir orättvist, säger även den andra kusinen. Jag är bara snabb på korta sträckor.

10. Vad tycker du? Är det bättre att vara bra på att springa ganska snabbt långa sträckor eller jättesnabbt på korta sträckor. Jämför med 100-meterslöpare och 10 000-meterslöpare. Motivera dina åsikter.

Kim och kusinerna är nöjda med sitt lekparksbesök, men nu är de trötta och går hem och vilar.

 

Krafter och rörelser på lekplatsen (v. 35-39) Planering

När du är på lekplatsen upplever du krafter och rörelser. Under detta arbetsområde ska vi undersöka och lära oss om några av dessa. Du kommer att få genomföra systematiska undersökningar, träna på att göra egen planering som det går att utföra en undersökning utifrån, jämföra dina och andras resultat och göra dokumentationer i forma av text och tabell. Du kommer också att få lära dig lite om historiska upptäckter som har lett till det vi känner till om krafter idag.

 

Arbetssätt:

Genomgångar

Undersökningar utomhus och i klassrum

Film

Instuderingsfrågor

 

Utvärdering:

Skriftliga frågor kring krafter och rörelser på lekplatsen

Systematiska undersökningar

Dokumentation av undersökningar

.

Centralt innehåll:

• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas,

• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter

 

Mål:

När du har arbetat med krafter och rörelser på lekplatsen ska du kunna:

 

förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration, pendel och fritt fall.

ge exempel på krafter som påverkar dig i vardagen.

förklara gravitationskraft med exempel

förklara friktionskraft med exempel

förklara centripetalkraft med exempel.

 

Begrepp

hastighet

acceleration

fritt fall

pendel

gravitaitonskraft

motkraft

friktionskraft

centripetalkraft

tyngdkraft

tyngdpunkt

 

 

 

 

Dela:
Kategorier: